Skurus tog en fin andraplats när finalspelet i ATG Svenska Cupen avgjordes 1-2 mars i Alingsås. Höör blev för svårt i finalen och förlustsiffrorna skrevs till 18–30 (13–15). Det blev en finalhelg med blandade känslor med en stor besvikelse över att ha förlorat en final men där ändå laget ska vara mycket stolt över en prestation med förutsättningar som inte alls ingick i planerna.
I semifinalen på lördagen stod Önnered för motståndet. Tjejerna gick in i matchen med stor pondus och följde matchplanen till fullo. Skuru dominerade matchen till stora delar, det var endast i början av den andra halvleken som Önnered tilläts sticka upp lite med en uddamålsledning vid ställningen 15–14. Men därefter ägde Skuru matchen helt och levererade totalt sett en av säsongens bästa matcher.
Ruggigt konsekventa
– Det var jättekul att se, tjejerna gick in med en jättebra attityd och vi dominerade större delen av matchen, sa Alexandra Bjärrenholt, som engagerat följde matchen från läktaren bakom Skurus avbytarbänk.
– Vi var ruggigt konsekventa i matchen och höll oss till det vi hade kommit överens om, fortsatte Rebecca Nilsson, som välförtjänt blev utsedd till matchens lirare i Skuru.
I finalen ställdes Skuru mot Höör, som hade slagit ut Hallby i semifinalen i en högdramatisk match. Skuru hade inför finalmatchen fått två tunga återbud när Hanna Lundvall och Isabel van Kerkvoorde drabbades av feber och tyvärr inte kunde komma till spel.
Höör välförtjänta guldmedaljörer
I den första halvleken stod ändå Skuru upp riktigt bra. Flera lite mer oprövade spelare fick chansen. En av dessa var Anna Lehtinen, som spelade större delen av matchen och visade vilken bra spelare hon är. Anna fick mängder av beröm.
– Ja, jättekul med Anna. Han tog chansen hon fick och gör det på ett jättebra sätt både framåt och bakåt, berömde lagkaptenen Ellen Voutilainen.
- Se hela intervjun med Ellen Voutilainen i spelaren nedan
I paus var underläget 13–15 och Skuru var helt klart med i matchen trots flera utvisningar och två missade straffkast. Så långt var det en grym insats av de spelare som fanns till förfogande.
Men motståndet var ett nummer för stort i denna final. I den andra halvleken tog Höör över mer och mer och vann helt rättvist till slut med hela 30–18.
Blandade känslor
Skurus tränare Magnus Oscarsson Söder hade både negativ och positiva känslor när han blev ombedd att sammanfatta finalhelgen.
– Jag är oerhört besviken över att förlora finalen. Det är de matcherna man kämpar och sliter för och att se guldet rinna mellan fingrarna är en jobbig känsla. Jag känner mycket med de spelare som kämpade för allt var de var värda men fick se sig besegrade av ett för dagen bättre lag, sa Magnus.
– Men jag lider nog ännu mer med de som inte fick chansen att få spela finalen. Spelare som varit med hela vägen, gett sitt yttersta för att ta oss dit och sedan få vara med när allt ska avgöras. Det är på många sätt orättvist och elitidrottens hårda baksida, fortsatte Magnus.
Men med lite distans till helgen är ändå Skurutränaren en stolt sådan.
– Det sättet som laget sluter upp på och ger sitt absoluta allt i finalen är allt en tränare kan begära. Det fanns inte mer att ge den här gången. Ingen lämnade ett uns av energi kvar i kroppen. På så sätt kan jag känna att vi vann ett silver, avslutade Magnus.
Foto toppbild: Carl Sandin / BILDBYRÅN
9 punkter från finalhelgen
- Leverera utifrån nya förutsättningar
Lagets förmåga att leverera kvalitet, med de stora utmaningar som truppen har haft och som fick sin kulmen i finalen, var fantastisk! - Nya spelare visade upp sig
Spelare som inte spelat så mycket under säsongen, Anna Lehtinen, Ida Boström, Adea Berisha, Corinne von Knorring och Sarah Hansson fick prova på hetluften i finalen. Vilket sparkapital Skuru har där! - Kantspelet
Ska vi hitta något mindre positivt i spelet under helgen så var det kanske kantspelet där våra skickliga kantspelare fick färre bollar att jobba med än vanligt. - Stämningen i laget
Makalös, har varit på topp hela säsongen i både med- och motvind. Skuru hade inte gått till final utan den fantastiska gemenskapen i laget som triggade en stor kämpaglöd i laget. - Rebecca Nilsson
Ligans bästa målvakt enligt många. I finalspelet visade ”Becca” varför. - Klacken
Våra supportrar, bestående bland annat av FA och DJ, som ramade in matcherna på ett suveränt sätt och som ytterligare ökade sammanhållningen mellan dagens och morgondagens A-lagsspelare. Världsklass! En 8:e spelare, som Ellen Voutilainen uttryckte det. - Truppen
Hela A-lagstruppen var med under Final4, även de spelare som var skadade eller av andra skäl inte var spelklara. Det gick inte att ta miste på dessa spelares engagemang och vad de tillförde från läktaren bakom avbytarbänken. - Final 4-konceptet
Bör ses över. Spel på en neutral plan har inte lockat mycket mer publik än de klackar som de deltagande lagen fått med sig. En finalhelg tillsammans med herrarna eller låta ett av finallagen ha hemmaplan är kanske modellen framöver. Svensk Elithandboll har lite att fundera över där. - SVT
Fina produktioner och kunniga kommentatorer!
Målskyttar i semifinalen mot Önnered:
Felicia Palm Robertsson 6, Clara Petersson Bergsten 4, Ellen Voutilainen 3, Hanna Lundvall 3, Isabel van Kerkvoorde 3, Mia Kristin Horgøien 2, Carolina Ingesson 2, Michelle Holgersson 1
Målskyttar i finalen mot Höör:
Anna Lehtinen 4, Carolina Ingesson 4, Ellen Voutilainen 3, Felicia Palm Robertsson 3, Mia Kristin Horgøien 2, Elin Cindrić 1, Michelle Holgersson 1
