Monica Bergman hissas efter allsvenska avancemanget 1986

Söndagen den 30 mars 1986 är ett historiskt datum för Skuru handboll. Damlaget besegrar Kalmar AIK på bortaplan med 21–18 i den fjärde omgången av kvalet och blir därmed för första gången klart för allsvenskan, som var namnet på den högsta serien vid den tiden.

Platsen i allsvenskan (som numera har bytt namn till Handbollsligan) har behållits sedan dess och under alla dessa år har fyra seriesegrar och lika många SM-guld bärgats. Så här långt…

En som minns matchen i Kalmar väl är Lena Jansson, niometersspelaren som blev 10-målsskytt när den allsvenska platsen säkrades 1986, trots att hon punktmarkerades under flera perioder av matchen.

– Det fanns inget annat än seger som gällde för oss. Vi gav allt och bollen skulle bara in i mål. Som vanligt var det vårt försvars- och kontringsspel som avgjorde, berättar Lena, som minns glädjen efter matchen som alltså spelades för snart 38 år sedan.

– Det var ett fantastiskt segerrus efter matchen! Vi hade varit så nära att gå upp till allsvenskan året innan, så den här gången var det bara seger och allsvenskan som gällde, fortsätter Lena.

Övriga målskyttar i den avgörande matchen mot Kalmar var Ewa Jansson 4, Birgitta Carlsson 2, Ulrika Håkansson 2, Catharina Råland 1 och Helene Jonsson 1.

Lena Jansson
Lena Jansson satte 10 mål i den avgörande matchen när Skuru gick upp i allsvenskan 1986. Foto: Nacka Salstjöbaden Tidning.

Lovande ungdomskull

Resan mot allsvenskan startade några år tidigare när Monica Bergman, landslagsmeriterad både som spelare och ledare, tillträdde som A-lagstränare säsongen 1982/83 och fick ta hand om en lovande kull spelare födda 1964–67 som redan hade börjat skörda framgångar på ungdomsnivå. Redan på den tiden satsades det hårt på att utveckla egna spelare. Laget som tog steget upp till högsta serien bestod därför till största del av egna spelare från flick- och juniorleden.

– Skuru har alltid varit en välskött förening och fått fram egna talanger i alla tider. Inför säsongen 1985/86 var det bara några få spelare som inte var fostrade sedan barnsben i Skuru, berättar Monica Bergman. Vi tränade hårt med en bred och ung trupp som även hade fina kvalitéer utanför handbollsplanen. Många var även duktiga i skolan.

Att Skuru avancerade till allsvenskan 1986 var ingen större överraskning för dåtidens handbollsexperter. Redan säsongen innan var Monica Bergmans tjejer nära att ta steget upp. Skuru vann division 1 östra efter en dramatisk toppstrid mot lokalkonkurrenten Älta IF. Men i det efterföljande kvalet räckte Skuru inte riktigt till och förlorade den avgörande matchen mot RP IF som därmed tillsammans med Dalhems IF snuvade Skuru på den allsvenska platsen.

Stora favoriter i kvalet

Det var mycket lärdom och erfarenhet som Skuru tog med sig från det misslyckade kvalet och säsongen 1985/86 blev resan mot allsvenskan spikrak! Skuru vann division 1 östra överlägset utan poängförlust.

I det efterföljande kvalspelet till allsvenskan ställdes Skuru mot Skellefteå HB, Stenums IF och Kalmar AIK.

– Vi var storfavoriter, minns Monica Bergman. De andra lagen siktade in sig på andraplatsen i kvalet, som också gav en plats i allsvenskan. Förstaplatsen var vikt för oss, enligt alla initierade, fortsätter Monica.

Och alla som hade tippat Skuru i topp i kvalet blev inte besvikna.

Skuru inledde kvalet hemma i Nacka Sporthall (detta var innan Bollhallen var byggd) mot Skellefteå och vann med hela 31–8 (14–5). Därefter blev det två klara segrar mot Stenum borta och Kalmar hemma.

Var aldrig orolig

Inför den fjärde kvalmatchen mot Kalmar borta var därför förutsättningarna klara. Vinst och den allsvenska platsen skulle vara säkrad! Och visst höll Skuru för trycket och vann med 21–18 efter 10–6 i paus.

– Jag var aldrig orolig över att vi skulle förlora den matchen, säger Monica. Även om det var jämna siffror förde vi matchen från start till mål.

Glädjen över den allsvenska platsen var såklart stor och succétränaren Monica Bergman hissades av segerrusiga spelare efter matchen (se toppbilden).

De två sista kvalmatcherna var alltså betydelselösa för Skuru. Skellefteå tog till slut den andra allsvenska platsen efter att överraskande ha uddamålsbesegrat Skuru i den sista kvalmatchen. Norrland suktade på den tiden rejält efter ett allsvenskt lag och matchen blev mest ihågkommen för de norrländska domarnas insats i matchen som var minst sagt till Skellefteås favör, vilket det skrevs mycket om efter matchen.

Segerfest med familjerna

Trots en snöplig förlust, som drabbade Stenum som därmed missade en allsvensk plats, festades det rejält när Skurutjejerna landade hemma i Nacka igen och den allsvenska platsen skulle firas. Segerbanketten hölls på Fogg’s Hotell i Nacka (numera Profils Hotell).

– Den segerfesten minns jag än idag, säger Lena Jansson. Hela klubben och våra familjer mötte upp. Vi var ju många i laget som hade spelat ihop sedan 12-årsåldern och vi vann det mesta vi ställde upp i under ungdomsåren. Framgång föder framgång och avancemanget till allsvenskan var frukten av hårt arbete under många år. Det var verkligen värt att firas!

Skuruprofiler

Lena var en av de mest namnkunniga spelarna i Skuru. Tillsammans med storasyster Ewa Jansson och Catharina Råland blev trion de mest meriterade och framgångsrika, även i landslagströjan.

  • Lena Jansson, 19 år när Skuru gick upp i allsvenskan. En storskytt som spåddes en lysande karriär som handbollsspelare, men en envis knäskada satte tyvärr stopp för karriären redan vid 21 års ålder. Men hon hann med 25 A-landslagsmatcher och 68 mål innan dess.
  • Ewa Jansson, 21 år, än idag en av Skurus mest meriterade spelare genom tiderna. All-round, men spelade vänster-6 i landslaget. Given i landslaget under perioden 1984–1992, spelade 112 landskamper och gjorde 174 mål. Spelade sin sista A-lagsmatch i Skurus färger som 34-åring 1999.
  • Catharina Råland (idag Wennberg), 18 år, mycket målfarlig linjespelare som hann med 60 A-landskamper och 68 mål under perioden 1987–1991.
Lena Jansson, Catharina Wennberg och Ewa Jansson
Lena Jansson, Catharina Wennberg och Ewa Jansson 1986. Foto: Tidningen Handboll och Nacka Saltsjöbaden Tidning.

Förutom dessa tre Skuruprofiler var även tränaren Monica Bergman landslagsmeriterad. Under perioden 1969–1977 gjorde Monica 67 landskamper och 29 mål.

Efter avancemanget till allsvenskan fortsatte Monica att träna damlaget i ytterligare en säsong, den första i allsvenskan. Skuru kom på en meriterande tredje plats i serien och åkte sedan ut i semifinalen i slutspelet mot SM-segrarna Tyresö HF. Men Skuru var med denna säsong ett etablerat topplag i allsvenskan och har sedan dess tillhört toppen i den högsta ligan och ligger för närvarande på andra plats i maratontabellen. 

En fantastisk resa! Som började 1986…

Truppen 1985/86 (med de efternamn spelarna hade 1986):

Susanne Wållberg (målvakt), Sonja Gustavsson (målvakt), Anne Sandström (målvakt), Lena Romander (målvakt), Åsa Gustavsson (linjespelare), Saga Widholm (niometersspelare), Ulrika Håkansson (niometersspelare), Eva Jansson (kantspelare), Birgitta Carlsson (kantspelare), Ninni Lindros (kantspelare), Lena Jansson (niometersspelare), Eva Jonsson (niometersspelare), Helene Mörkdal (kantspelare), Catharina Råland (linjespelare), Eva-Lena Fredriksson (niometersspelare), Helene Jonsson (niometersspelare), Yvonne Welander (kantspelare), Anna-Lena Cockin (kantspelare), Annika Jalkerud (niometersspelare). Lotta Melander (niometersspelare), Camilla Wennberg (niometersspelare).

Ledare: Monica Bergman (tränare), Gunnel Jansson (lagledare) och Britt Wållberg (biträdande lagledare)

Foto toppbild: Nacka Saltsjöbaden Tidning 1986.